Det bästa med att vara PPA är att brännbollsåret börjar så tidigt.
För min del började det senaste brännbollsåret en måndag i oktober 2012. Jag
skakade loss på en street-klass på SATS Zenit. Några minuter in i klassen
upptäckte jag att Amanda, nyutnämnd GM sedan kräftskivan en månad tidigare,
skakade loss bara ett par meter ifrån mig. Vi nickade leende åt varandra, såsom
bara goda brännbollskamrater kan le och nicka. I omklädningsrummet efteråt kom
GM fram till mig – ”Jag skulle vilja prata med dig om en sak. Det har med en
viss PPA-roll att göra…” Jag tror att jag därmed blev den första PPA som
direktrekryterats på ett SATS-center. (Kuriosa)
Snart var första mailväxlingen igång och kick-offen var inbokad.
Ledningsgruppens Kick-off började i ett bubbelbad på lyxiga SATS Vasagatan i
city, den 20 november. Ångorna från det varma badet blandades med lika delar
kloka respektive tramsiga idéer. Där lades de första pusselbitar som så
småningom skulle bli hela fantastiska Yran 2013. Bland annat var det där som
årets mottoför första gången såg dagens ljus. Det var en idé som hade poppat
upp i mitt huvud några dagar tidigare när jag tittade på filmen från förra
året, där jag och Amanda står på varsin stol intill TV:n i stuga 6 och
konstaterar (inte bara en gång utan ganska många gånger) att ”Sverige är
seedade etta!” Och snabbare än jag hann säga ”Mentalt Seedade Etta”, hade GM
nappat på idén och spikat mottot.
Inspirationen var på topp och vi fortsatte planeringen över ett
glas vin på Restaurang Vigårda. Där började 20-novemberdoktrinen ta form, det
styrdokument som innefattade alla planer om lagdans, inomhusträningar, winter
skills, Gästkrönikan, kepsar etc (samt löftet som GM och PPA aldrig infriade,
men som ingen ändå minns). Allting antecknades noga i GM:s mobil, som sedermera
tappades bort med alla anteckningar. Men vem bryr sig, 20:e novemberdoktrinen
har alltid mer varit ett sätt att leva, snarare än ett dokument, för att
uttrycka det blygsamt. 20-novemberdoktrinen var drömmen om ett lag som skulle
vara mer peppade, bättre tränade mer sammansvetsade, mer spexiga och ha
roligare än någonsin. Det var drömmen om en Yra som skulle bli helt perfekt.
Implementeringen började på julfesten då innehållet i doktrinen
presenterades under högtidliga former i ett alltför långt tal, och rullade
sedan vidare under vintern och våren. Yran kom, och vad som hände där har redan
behandlats, och kommer att behandlas, i åtskilliga efterkrönikor, diskussioner
och skrönor. Så jag hoppar direkt till nuet istället, och ser tillbaka…
20-novemberdoktrinen var drömmen om den perfekta Yran. Och det
blev en Yra vi sent ska glömma. Men var den perfekt? Nej, långt ifrån. Vi blev
ju t ex inte seedade etta. Som alla Yror lämnar vi denna Yra med känslan av att
”Nästa år, då jävlar…” Vi kan bättre! Och det är väl precis så vi vill att det
ska kännas? Det vore tråkigt att lämna en Yra och känna att…”ja det här var det
bästa vi kan åstadkomma, till nästa år kan vi inte bli bättre, inte ha
roligare, inte vara snyggare”. Det är ju strävan mot förbättringen inför nästa
Yra som driver oss och gör brännbollslivet värt att leva. Drömmen om den
perfekta Yran lever vidare…och må den aldrig inträffa.
Jag vill tacka GM, Ålderrådet samt alla spelare och supportar för
ett gott samarbete.
~ Johanna Wahlberg, Efterkrönikör
Efterkrönikan är ett koncept med samma logik som föregångaren Gästkrönikan. Vi ger rubriken, du skriver texten. Skillnaden är att Efterkrönikan kommer efter Yran. Vill du också skriva för "Efterkrönikan"? Hör av dig till GM/PPA så skickar vi en rubrik.
No Comment to " Efterkrönikan #7 - 20:e novemberdoktrinen, en våt dröm... "