Som nyligen utnämnd PPA för Övik Red Socks 2012, kändes det inte mer än rätt att dela med mig av några av mina tankar och funderingar inför Yran.
UPDATE: Här vill jag självklart också passa på att tacka Ålderrådet för utnämningen. Det är en stor ära och känns väldigt roligt. Och utan att bli för genus-blödiga är det extra kul att bli den första tjejen som får en ansvarsroll i ÖRS.
Jag blev en rödsocka 2009 då jag gjorde den (mig vetteligen) längsta resan någonsin av en ÖRS:are för att delta i Brännbolls Yran. Jag reste över 115 mil från västkustenstaden Göteborg som då var mitt hem men mentalt känns det som att min resa till att bli en rödsocka började långt tidigare...
Som de flesta av er vet är ju min äldre bror Viktor en av ÖRS åldermän och har varit med länge.
Därför har jag ju mer eller mindre växt upp med historier om laget, Yran, upptågen, festerna och kamratskapen. Att gå med i laget kändes därför aldrig riktigt som en fråga om ”om jag ska gå med ” utan snarare om ”när jag ska gå med”.
Mina tre år med ÖRS har på något sätt utmärkt sig på väldigt olika sätt.
2009: Mitt första år, solen sken som aldrig förr och jag förstod verkligen tjusningen med denna Yra.
2010: Kanske mitt personliga succéår. Inte pga. mitt spel (som i ärlighetens namn ju aldrig varit speciellt bra) utan för att jag det året lanserade den extremt uppskattade klädkollektionen ”Red is Always Red”.
2011: Året då det mesta kändes härligt välbekant för mig personligen (trots nytt kansli!) och då laget aldrig varit större och aldrig gått så långt.
Så vad tror jag då om framtiden och Yran 2012?
Ja, det kan man se på ur lite olika perspektiv.
- För mig personligen som spelare, hoppas jag på att formkurvan fortsätter uppåt på samma sätt som tidigare år och att jag 2012 kan ha en hyffsad träffprocent – även under själva Yran.
- Som en del av laget, hoppas jag på mer sol, mer öl och kanske kanske att vi går liiite längre i år.
- Som PPA hoppas (och tror) jag på ett gott samarbete med GM Boström, ev. några nyförvärv och trots att vi bara blir fler och fler – en fortsatt föredömlig lagkänsla!
Den stora visionen om ett tjejlag ”Övik Red Socks Rosé” är i år inte längre en omöjlighet – det är snarare en dröm som ska bli sann.
Jag hoppas även på att kunna bidra med lite av mina marknadsföringskunskaper för att fortsätta sprida ordet om ÖRS och vem vet, 2012 är kanske året då ”Red is Always Red 2.0” lanseras…
//PPA Amanda "Mandy" Norberg
Att säga att det är en stolt storebror är som att säga att andra världskriget var ett par länder som var lite oense, att 2007-SM-guldet var något annat än en en bragd, att Foppa är en människa "som alla andra" och att Ö-vik Red Socks bara är ett brännbollslag.
SvaraRadera