2013, 2014, 2015, 2016, 2017 och
2018. Raden av seedningsplatser för White blir längre. Av de nu seedade
lagen tror jag inte många kan stoltsera med 6 raka. Salming, Fantomen,
BCZ, Dom Röda, Uber, BK Rel tror jag har varit där under 2013-2018, men är det någon mer?
Oavsett så verkar det som förgjort att ta sig förbi 16-del. Men vi tar
det i rätt ordning.
Gruppspel Fredag
Efter den mest välorganiserade livesända brännbollslottningen någonsin så kändes gruppen överkomlig. Oron finns dock alltid där, vad döljer sig bakom namnen? I år bestod gruppen av S.O.S Vätskebrist, Ohm’s lag samt Ensilaget.
Ungefär samtidigt som lottningen drar igång börjar
väderprognoserna dyka upp. Redan tidigt såg det ut att bli bra väder och
det höll i sig hela vägen fram och fredagen bjöd på fint
brännbollsväder på bana 5 där det var svag medvind och en tryckande
hetta. Laget var taggat och gruppspelet flöt på utan större missöden.
Inga skador, inga oväntade missöden.
Resultaten skrevs till följande:
ÖRS – S.O.S Vätskebrist 79-28
ÖRS – Ohm’s lag 65-41
ÖRS – Ensilaget 72-28
Överlag stabilt spel utom i matchen mot Ohm’s lag
där vi faktiskt var siste slagare en gång. Utöver det noterades det att
Mattias imponerade i utespelet, att My’s träning gett resultat, att
Erik sprang så snabbt att soptunnan inte hann flytta på sig och att
varken Peter eller Johan i SPF50-klubben brände sig.
Slutspel lördag
Fortsatt bra väder, fortsatt insmörjning för
SPF50-klubben men en klart mycket mer påtaglig vind. Något som skulle
prägla båda matcherna vi spelade. Den första mot Sexysaxmansaxogram. Via
att det var färre lag spelade vi för första gången ingen 64-del. Lite
trist kan tyckas men det gjorde ju att det blev lite sovmorgon!
Matchen gick av stapeln på bana 15 i kraftig
medvind. Vi började ute och lyckades relativt tidigt bränna ut dem.
Efter det gick de dock runt säkert. Vi tog bra med lyror men vinden
gjorde utespelet svårt. Luckorna i utespelet blev stora när Danne och
Peter tog djup. Efter utebränningen kändes dock matchen avgjord, vi
skall lätt gå runt i den medvinden och det gjorde vi också när vi klev
in. Brink slog bollen hela vägen in på bana 16 och varvade 2 gånger samt
att vi hade hög träffprocent gjorde att vi snurrade på bra. Har inte
det exakta resultatet men gissar på 70-30.
Redan när lottningen kommer så kikar man ju på
16-delen. Det har varit som förgjort för oss, 5 raka förluster i 16-del
vore skönt att bryta. Ur det perspektivet så kändes Fantomen inte direkt
som en bra lottning, men man kan inte ge upp i förväg och Fantomen blir
inte yngre. Matchen gick av stapeln på bana 20 och spelades i kraftig
motvind. Vi började ute efter att Erik vunnit lotten. Fantomen började
knackigt och vi kunde tidigt få till ett par bränningar för att efter
cirka 3-4 min få till en utebränning. Oerhörd tagg hos oss och ett
Fantomen som såg konfunderade ut i de tuffa förhållandena. Vi fick sedan
till ett par bränningar till innan de hittade slagandet och började
rulla runt fint. Trots medvinden lyckades vi inte sätta nog med press
via det fina slagandet. Med facit i hand skulle vi nog tryckt på
ytterligare och hoppats på en ytterligare utebränning. Vi blev nog lite
för nöjda när vi lyckades bränna ut dem. För när det var vår tur att
slå var vinden fortfarande lika jobbig. Och trots en bra start så tog
det inte länge innan domaren snurrade med fingret i luften. Det följdes
av ytterligare en utebränning tätt därpå innan vi, precis innan
slutsignal, återigen stod med tomt bo. En oerhörd besvikelse att vi inte
höll ihop slagandet bättre. Visst var förhållandena tuffa men vi slog så
många ogiltiga slag att vi hade bränt ut oss oavsett vind. Riktigt surt
att inte kunna bjuda upp till en bra match. Nu blev andra halvan mest
en transportsträcka.
Trist att vi inte nådde upp till vår högsta nivå när det gällde som mest men vi får
vara nöjda men seedningsplatsen och hoppas på att nästa år, då jäklar
plockar vi åttondel!
Dags för Yran att växa!
Årets turnering får utifrån min synvinkel ses som en
av de mest välorganiserade. Allt flöt på bra. Domare av bra kvalitet,
kondomare (läses som sammanslaget ord. Reds anm.) redan i vissa av grupperna och det känns som att arrangörerna blir mer och mer varm i kläderna. Nu återstår utmaningen att få cupen att växa. Den minskning som sker i antalet lag för
varje år behöver brytas. Nu känns det dessutom som att arrangören har
organisationen och erfarenheten på plats för att klara det på ett bra sätt. Låt oss
hoppas att marknadsföringen och peppen för brännbollen ökas till nästa
år och att Brännbollsyran hittar tillbaka till över 300 lag! Med den
enorma publik som var på finalen samt de senaste årens fina väder borde
det inte vara någon omöjlig målsättning.
Tags:
Yran 2018 - White
By
Peter
→
tisdag 5 juni 2018