Att längta är en konst

Det är en konst att längta i 362 dagar på något som vara i två. Här är en guide hur man gör de sista 100 dagarna.

100 dagar kvar. Plötsligt börjar det rycka i kastarmen och suget efter att ta en utsträckt enhandslyra börjar göra sig påmind. Man vet inte varför det sker just 100 dagar innan. Kanske är det då vädret är som sämst. Kanske är det att morgnarna börjar ljusna. Kanske är något med måne och högvatten. Oavsett vad det beror på så börjar den delen av hjärnan och som hanterar brännboll få allt mer av blodflödet.

90 dagar kvar. Första inomhusträningen. Alla är glada. Tennisbollar i hundratal (känns det som) täcker golvet i gympasalen och i bortre väggen smäller de i jämn takt. Ingen är i matchform. Slagteknik, vinklar och vikten av att dricka minst en öl innan första matchen debatteras. Axeln värker. Underarmen värker. Men man vill ändå inte sluta.

80 dagar kvar. Man börjar fundera på beställningar av Red Sox-grejor. Hemsidor från andra sidan Atlanten dammsugs efter snygga plagg som endast har Sockorna som logga. Man börjar nu. För om man beställer fyra veckor innan och grejorna levereras en vecka efter Yran så blir det ett antiklimax. Igen. En på tok för stor summa pengar läggs på ett par röd sockor med ett par röd sockor på.

70 dagar kvar. Tio jävla veckor. Det är ju ingenting! Nu går det undan. Visst, gräset ute ser brunt ut och leran tränger upp mellan bladen, men visst borde det går att köra ett pass i Fredhäll?

60 dagar kvar. Utomhusträning. På Fredhällsparkens gräs. Eller gräs är väl att ta i. Det är kort. Brunt. Och Torrt. Och ändå blir man lerig. Oklart hur. Du har mössa. Mr B har shorts. Efter träningen samlas en del av er hemma hos någon av de som bor vid i Fredhäll för After-Brännboll. Samtidigt som värmen kommer ut i fingrarna och öl kommer ner i magen sjunker du djupare ner i soffan medan du studerar hur en lagmedlem föreläser för de andra hur han ändrat sättet han böjer på knäna när han ska slå.

50 dagar kvar. Ett blandat gäng från Exiles ansluter till träningen. Slår bra, kastar långt, men är inte i närheten lika seriösa som lag. Finns det ens några som är det? Taktik diskuteras med spelarna från andra lag för att får värdefull input. Spindeln justeras en meter. Andra kon-killen kliver fram lite. Alla lovar att alltid kasta via spindel från backfield. Alla vet att det inte kommer hållas.

40 dagar kvar. Lördagsträning med två lag, filtar och relativt kall öl. Utespelet börjar sitta. Mr B’s högra armbåge får jobba hårt. KES kommer sent trots att vi håller till utanför honom. Någon har med sig sin respektive som i de första slagen briljerar stort innan hybrisen stormar in och tröttheten börjar göra sig påmind. Mot slutet av träningen måste han nästan dras bort från slagplattan av ljusblå heltäckningsmatta. Ännu en som är biten.

30 dagar kvar. Det börjar bli värme utomhus. Träning på Gärdet med Umeå Exiles-gänget. Den groende stoltheten över slaglängd och –höjd man byggt upp under mängder av träningspass grusas fullständigt sönder och samman när Über-Jon gör säsongsdebut genom att stönande slå bort 3 bollar. Så att de försvinner utom synhåll. På Gärdet.

20 dagar kvar. Solen ligger på så att Forslund får använda solskyddskräm. Träning direkt efter jobbet följs av filmskapande. Man skrattar åt gamla minnen, pekar uppspelt på ett kort när två personer rullar ner i det leriga vattnet vid ängarna och sätter samman allt till tonerna av någon obeskrivligt vacker Linda Bengtzing-låt. Man dricker ett par folköl. Man trivs och känslan att ”nu är det inte långt kvar” börjar komma smygande.

10 dagar kvar. Årets varmaste dag. Hittills. SMHI förutspår regn och 16 grader på yranfredagen i sin 10-dagarsprognos. Yr.no säger sol och 22 grader i sin. Det är enda gången på året vi hoppas på norrmännen. Det är också dagen som Rylle upptäcker att han borde sökt semester. För Yran-helgen det vill säga och inte för helgen innan.

9 dagar kvar. Regn! Kris, katastrof, konkurs! Nej nej. Inte för (vissa delar av) Red Socks. Många spelare hade ”jobbplaner” eller ”glömt bort att en kompis skulle hälsa på” när det började regna på eftermiddagen, men den tappra skara som står i spöregnet och snörvlar står stolta med raka ryggar. Folket som går förbi skakar mer på huvudet än vanligt då de inte fattar varför ni spelar brännboll. Ni fattar inte varför de inte gör det.

8 dagar kvar. Du hamnar nästan i bråk med en kollega som säger sig ska ”Döda spindeln” var på du flyger upp och är beredd att försvara Byströms Mekaniska eller Mr B med livet som insats. Bråket avstyrs men du får kollegan att lova att vara lite försiktigare med orden när han beskriver hanteringen av insekter i framtiden.

7 dagar kvar. AW med laget på engelsk pub. Då du anser att lagmoral är viktigt slutade du och en lagkamrat lite tidigare och ni förvärmer medan ämnet brännboll diskuteras. Grundligt. När de andra kommer fortsätter ni och mot slutet av kvällen är gänget stort, leendena många, promillen hög och du flyter runt i en röd, skön dimma. Det kan till och med bli så att du lovar bada i fontänen beroende på hur det går i årets Yra. Du kan även vara genuint med på idén att gå ut och slå lite bollar i majnatten.

6 dagar kvar. Du har huvudvärk från gårdagen, men du står där och genomför darr-träning ändå. Då det gäller att simulera verkliga förhållanden är det viktigt att även ta en träning då man är aggressivt bakis. Du missar såklart mindre än du gjort på flera veckor och allt känns som vanligt. Bortsett från att ljudet från riddarnas strider en bit bort är ovanligt högt och liksom skär genom huvudet.

5 dagar kvar. Du deltar i aktionen ”Färga flödet rött” på Facebook och tillsammans med andra tapetserar ni det sociala nätverket i mer eller mindre smickrande bilder på dig och dina vänner när ni, iförda plagg med den ljuvliga röda färgen spelar brännboll och/eller stökar runt i Umeå.

4 dagar kvar. Du blir utskrattad på kontoret när du på frågan ”Tar du hissen?” ställer dig med ögonen i taket och händerna beredda. Du känner dig missförstådd och malplacerad om du inte är på Vikingavallen, Fredhällsparken eller Gärdet.

3 dagar kvar. Sista träningen inför helgen. Slagen går sådär och kasten sitter inte perfekt, men det finns så mycket att prata om och planera för att det inte spelar någon roll. En folköl knäcks och ni blir sittande i gräset i trettio minuter. I skuggan där vi brukar slå ifrån för att ingen ska upprätta en picknick på träningsplanen.

2 dagar kvar. Du har checkat ut. Mentalt. Visst, du sitter på kontoret, men det enda programmet som är öppet på datorn är Intern Explorer. Sidorna som är öppna är brännbollscupen.se, brännbollsbloggen, Övik Red Socks blogg, Facebook, twitter, Instagram och yr.no.

1 dag kvar. Du har, om du är hard-core, tagit ledigt hela dagen. Varför sitta på ett kontor och låtsas arbeta när man kan packa, ta en starkölslunch med lagkompisar och i lugn och ro bege sig till flyget. Du har i detta nu ungefär 3% av din mentala kapacitet över till ”icke-brännbolls-relaterade”-saker. Att du ens kommer med flyget är ett under. Att kvinnan i Systembolagskassan i Umeå låter dig köpa >500 öl är inte heller helt logiskt och/eller ansvarsfullt.

1 timme kvar. Du står vid en match som spelas på ängarna och ser ett lag utklätt till julbord kämpa tappert mot en nybildat lag bestående av 9 spelare från lag som var seedade förra året (och som du känner igen till utseendet). Du känner av nerverna. Du inser att du längtat i 100 dagar på detta. Du inser också att du skulle byta allt du äger och har för att få gå tillbaka till dagen då det var 100 dagar kvar och man hade allt framför sig.

Share This:

Post Tags: