Från en sponsor

Tack alla ni i Öviks Red Socks, som tillät mig få vara med då det hände! Ni borde få bilda skola för hur man hanterar sina sponsorer. Jag har genom åren varit med och sponsrat olika idrottsföreningar, men aldrig upplevt den feedback som jag fått uppleva med er. Aldrig har väl någon Modo spelare kommit upp på läktaren och hälsat och sagt med en klapp på axeln, att det var kul att du hann komma hit. Aldrig har en FV spelare tagit av sig sin överdragströja och överlämnat den till mig, så jag inte skulle frysa. Dessutom fick jag behålla stället. Ändå har dessa sponsringskontrakt omfattat sexsiffriga belopp. All heder åt er organisation.

Men vad var det alltså i år det hände? Genom att få Höga Kusten Flyg att gena lite på resan mellan Stockholm och Gideå, och tack vare att polisen inte ägnade sig åt trafikövervakning denna eftermiddag, lyckades jag anlända till spelområdet i tid för att hinna se andra halvan av den andra matchen. Och vad fick jag se! En glöd som överträffade det mesta jag sett. Medvetet högt slagna bollar, som vinden påverkade och som sakta dalade, allt för att alla löpare skulle hinna varva utan risk för att bli brända. Jag såg spelare som trots mer eller mindre avslitna lårmuskler, med våld och viss smärtlindring fick kvarhållas på sidan av planen, av en hårt ansatt medicinare. Och det var då det hände! Jag uppfattades av den klämmiga skaran av tillresta supportrar som intagit läktaren bakom oss, som en av er i laget. Med käcka tillrop som ”gubbdj-el” och liknande förstod jag att de tagit mig som en spelare! Hjärtat växte i mitt bröst av stolthet. När jag dessutom förstod att dessa supportrar, besatt djupgående kännedom om bland annat Öviks hockeystolthet, blev jag än mer upprymd.

Matchen slutade med en seger, vilket ju då innebar att den sista matchen för dagen, var direkt avgörande för ett eventuellt avancemang till slutspel. På spelarbänken hördes spridda kommentarer om att ”det är nog i är det händer”!

 

Den tredje matchen började, den var oerhört jämn och spännande. Ingen spelare på sidan av banan kunde slita blicken från planen, naglar tuggades, svettdroppar pärlade. Tack och lov har organisationen i klubben förstått vikten av vätskebalans. En särskilt utvald dryckesansvarig, gjorde vad hon kunde för att se till så att de olikfärgade vattenflaskorna i det mycket praktiska drickastället tömdes ordentligt av spelarna på planen. I andra halvan av matchen hade dock skador och diverse krämpor påverkat laget så att det var svårt att uppbringa fullt lag. Då hände det igen! Lagets GM kommer fram till mig och frågade -  ”Vill du vara med och spela”? Svaret stockade sig, ögonen blev tårfyllda. EN SÅN ÄRA! Inte har Modospelarna frågat om jag skulle vilja vara med på en träning någon gång, FV-spelarna skulle nog inte ens vilja att jag tvättade deras tröjor. Men nu skulle jag få vara med, i den direkt avgörande matchen, där det verkligen stod och vägde. Första försöket att på två slag träffa bollen var inte dåliga, jag tyckte själv att jag var riktigt nära faktiskt. Luffsandet runt banan, gick kanske inte direkt snabbt, men riktningen var det aldrig något problem med. När jag då kom in blev jag varse ytterligare en fantastisk egenskap hos er i ÖRS. Duktiga slagmän steg åt sidan och släppte fram mig, någon låtsades knyta skon, någon behövde uppsöka skogsbrynet och några tog väskeflickan hand om, de såg tydligen lite uttorkade ut… Andra försöket gick lite bättre, jag träffade nu bollen, och hann faktiskt fram till första konen utan någon risk för bränning. Resten av matchen blev en defilering mot finalspel. Våra motståndare var detroniserade.

Resten är historia. Ni som var med kommer förmodligen att för era barn berätta om denna osannolika händelse. Det behöver inte jag, eftersom de var ju där. Men vi har ju å andra sidan en gemensam milstolpe att minnas.

 Tack till alla er som var med och bidrog till denna upplevelse. Som tur är har jag tecknat ett tvåårigt sponsorkontrakt, så jag ser med tillförsikt fram emot Yran 2010. Vet vet? Kanske det är då det händer igen?

 Per #51.

Share This:

Post Tags:

hastighetsövervakning slutspel sponsor ära